Först vill jag börja med en liten bakgrund till denna resa att få delta i studien.
Innan julen 2024 tar en studiesjuksköterska på Studieenheten på Sabbatsbergs sjukhus kontakt med mig och frågar om jag kan tänka mig att delta i denna studie med namnet ReALiSe ALS.
Efter att jag läst villkoren noga så tackar jag ja och ett videosamtal hölls. Där svarade jag på diverse frågor om mitt mående och hur min ALS påverkade mig. Utifrån de resultaten blev jag godkänd till screening i början på februari i Stockholm. Sån förväntan. Nu minsann kommer räddningen, tänkte jag.
I början på januari sattes mìn sk. Peg in (en slang kopplat till magsäcken för sondmatning) och jag är oerhört känslig för förändringar som har med magen att göra och drog såklart på mig feber och förkylning varmed jag missade min screening. Detta var supertungt för det var andra studien som jag inte kunde delta i.
Min äldsta dotter ringde och vi blev blev lovad en ny chans i mars. Min förkylning läkte dock aldrig riktigt ut så jag var ju sjuk även i mars och sen var det levervärdena som spökade så jag var övertygad om att inte komma mä. Min kropp hade dessutom försvagats en hel del sen förra inskrivningen.
Skam den som ger sig och nu äntligen är det nära.
På tisdag den 20e maj får jag min första dos läkemedel och jag är så fylld av förväntan och hopp.
Mitt als-team deklarerade tidigt att de inte hade resurser till att söka studier så vi har själva fått vara tjatiga och drivande tyvärr.
Vem står bakom studien med namnet ReALiSe ALS?
ReALiSe-studien är direkt kopplad till TRICALS (Treat ALS), som är världens största forskningsnätverk för kliniska prövningar inom ALS i Europa. Så här ser kopplingen ut:
TRICALS roll i ReALiSe-studien
• Samarbetspartner till Argenx:
TRICALS samarbetar med det belgiska företaget argenx för att genomföra ReALiSe-studien. Argenx står för läkemedlet (ARGX-119), medan TRICALS tillhandahåller det kliniska nätverket och expertis kring ALS.
• Studiecentra genom TRICALS-nätverket:
ReALiSe genomförs vid flertalet TRICALS-anslutna ALS-kliniker i Europa, inklusive:
• Nederländerna (t.ex. UMC Utrecht, där TRICALS är baserat)
• Sverige (Karolinska Institutet)
• Danmark, Belgien, Frankrike och Kanada
TRICALS organiserar och samordnar patientrekrytering och studiedesign i samarbete med dessa centra.
• Vetenskaplig legitimitet:
Genom TRICALS får studien tillgång till ledande ALS-forskare, standardiserade mätmetoder och lång erfarenhet av kliniska prövningar inom ALS. Det höjer studiens vetenskapliga och regulatoriska kvalitet.
• Patientkontakt och information:
TRICALS fungerar även som en plattform för att informera patienter om studien och underlätta deltagande. På tricals.org finns detaljerad information om ReALiSe, vilka länder som deltar och hur man kan ansöka om att delta.
Vad är läkemedlet ARGX-119 och hur förväntas det fungera i kroppen?
ARGX-119 är en humaniserad agonistisk monoklonal antikropp som specifikt riktar sig mot och aktiverar muskelspecifik kinas (MuSK), ett protein som är avgörande för bildning, funktion och bevarande av neuromuskulära synapser. Genom att aktivera MuSK främjar ARGX-119 mognad och stabilisering av den neuromuskulära förbindelsen, vilket kan förbättra muskelfunktion och minska muskelsvaghet.
Prekliniska studier har visat att ARGX-119 binder med hög affinitet till den frizzled-liknande domänen av MuSK hos människor, icke-mänskliga primater, råttor och möss, utan att störa MuSK:s naturliga ligand, neural agrin. I en musmodell för DOK7-kongenital myasteni förhindrade ARGX-119 tidig postnatal dödlighet och återställde neuromuskulär funktion, vilket minskade muskelsvaghet och trötthet på ett dosberoende sätt.
ARGX-119 utvecklas för närvarande för behandling av neuromuskulära sjukdomar, inklusive kongenital myasteni och amyotrofisk lateralskleros (ALS). En fas 1-doseskaleringsstudie på friska frivilliga inleddes 2023 och pågår fortfarande. Planer finns på att starta fas 1b- och fas 2a-studier i patienter med kongenital myasteni respektive ALS under 2024 för att utvärdera tidiga effektsignaler.
Sammanfattningsvis har ARGX-119 potential att lindra neuromuskulära sjukdomar som kännetecknas av försämrad neuromuskulär synapsfunktion genom att stabilisera och förbättra funktionen hos den neuromuskulära förbindelsen.
ARGX-119 påverkar proteinet MuSK. På vilket sätt?
MuSK (Muscle-Specific Kinase) är ett protein som spelar en central roll i nerv-muskelsignaleringen, särskilt vid bildningen och upprätthållandet av neuromuskulära synapser (kopplingar mellan motorneuron och skelettmuskelfibrer). MuSK har blivit allt mer intressant inom ALS-forskning på senare år, då det finns tecken på att störningar i neuromuskulär kommunikation är en tidig och bidragande faktor vid sjukdomen.
Här är en översikt över MuSK:s potentiella roll och relevans vid ALS:
1. Funktion i neuromuskulär signalöverföring
MuSK aktiveras av proteinet agrin, vilket frisätts från motorneuronens ändplattor. Aktivering av MuSK initierar signalvägar som leder till:
• Klustring av acetylkolinreceptorer (AChR) på muskelfiberns yta.
• Stabilisering av synapsstrukturen.
• Underhåll av signalöverföringen mellan nerv och muskel.
2. Relevans för ALS
ALS karaktäriseras av degeneration av motorneuron, men forskning visar att förlusten av neuromuskulära synapser (så kallad ”dying-back”-hypotesen) kan ske tidigt, innan själva nervcellen dör. Här spelar MuSK in:
Skyddande roll
• Aktivering av MuSK har visat sig förhindra eller bromsa synapsförlust i djurmodeller av ALS (t.ex. SOD1-musmodellen).
• Överuttryck eller stabilisering av MuSK i muskelvävnad har fördröjt symptomdebut och förbättrat motorfunktion i vissa studier.
Terapeutisk strategi
• MuSK-agonister (t.ex. stabiliserade former av agrin eller antikroppar som aktiverar MuSK) har testats prekliniskt för att bevara neuromuskulär kontakt.
• En nylig studie (t.ex. Cantor et al., 2018) visade att behandling med en rekombinant MuSK-agonist i SOD1-G93A-möss förbättrade motorik och livslängd.
3. Immunsystemets roll
• I andra sjukdomar, som MuSK-myasthenia gravis, kan autoantikroppar riktade mot MuSK orsaka svår muskelsvaghet genom att blockera dess funktion.
• Även om detta inte är direkt kopplat till ALS, antyder det att MuSK är känslig för immunologisk påverkan, vilket kan vara relevant om neuroinflammation ingår i sjukdomsprocessen.
4. Begränsningar och framtid
• Det finns inga kliniska prövningar ännu som visar effekt hos människor med ALS.
• Forskningen är fortfarande i preklinisk fas, men MuSK anses vara en lovande måltavla för framtida terapier.
Sammanfattning
MuSK är ett viktigt protein i upprätthållandet av neuromuskulära synapser. I ALS kan dess aktivering potentiellt skydda mot tidig degeneration av motorneuronkopplingar, bromsa sjukdomsförloppet och förbättra motorfunktion. Behandlingar som riktar in sig på att förstärka MuSK-signalering är under utveckling i djurmodeller och har visat lovande resultat.
Åsa Ekvalls Hemsida 